RIKTLINJER
Särskolans och specialskolans
yrkesvägledares ideella förening
Riktlinjer vid anordnande av studie- och yrkesvägledning
för elever i sär och specialskolans obligatoriska och frivilliga skolformer samt särskild utbildning för vuxna.
Eleverna i sär- och specialskolan är i behov av särskilt stöd och stimulans utöver det
vanliga och kräver särskilt stöd genom specialpedagogiska insatser. Förutom den
primära funktionsnedsättningen utvecklingsstörning, har många av eleverna ytterligare
funktionsnedsättningar. För att tillgodose dessa elevers behov och leva upp till skolans
mål för studie- och yrkesvägledning krävs en bred och specifik kompetens.
Följande är avsett att ge råd till personal, som arbetar med studie- och yrkesvägledning
för elever i sär- och specialskolan.
Yrkesvägledaruppdraget
sär- och specialskolans skolformer ska studie- och yrkesvägledaren ha en god
kunskap om de studerande och deras olika funktionsnedsättningar. Denna studie- och
yrkesvägledare benämns yrkesvägledare. Yrkesvägledaren skall även ha en aktiv
förmedlande och informerande roll vid övergången skola-arbetsliv. Detta skall ske
genom väl utvecklade samverkansrutiner mellan yrkesvägledaren och
Arbetsförmedlingens handläggare för unga med funktionsnedsättningar,
Försäkringskassan, Daglig verksamhet och LSS-handläggare. Yrkesvägledaren kan
ingå i skolans elevhälsa.
Förutom utbildningsmöjligheter inom särskolan respektive specialskolan skall
yrkesvägledaren hålla sig orienterad om motsvarande förhållanden inom grund- och
gymnasieskolan och ha regelbundet samarbete med studie- och yrkesvägledarna inom
dessa skolformer. Yrkesvägledaren skall hålla kontakt med skolor, obligatoriska och
frivilliga, där elever är integrerade och dess lärare inför stadieövergångar och
samplanera för praktik på de program, som kommunen erbjuder. Yrkesvägledaren skall
vara välorienterad om aktuella arbetsmarknadspolitiska åtgärder samt olika
anställningsförhållanden för ungdomar med funktionsnedsättning samt ha en etablerad
samverkan med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Yrkesvägledaren skall
även vara väl insatt i LSS-lagstiftningen och olika former av Daglig verksamhet samt bör
samarbeta i organiserad form med denna verksamhet. Yrkesvägledaren skall även
informera om elevens studiemöjligheter efter gymnasiesärskolan.
Om särskolans elever skall ha möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden
behöver de på grund av sin utvecklingsstörning, samt ibland även sociala
funktionsnedsättningar, mycket omfattande och långsiktiga studie- och
yrkesvägledningsinsatser.
Specialskolans elever behöver på grund av sitt syn- och/eller hörselnedsättning
omfattande och specifika insatser. Elever, som inte kommer att stå till
arbetsmarknadens förfogande, har rätt att få vägledning genom skolan, och skall
förberedas för en lämplig sysselsättning efter skoltiden inom det kommunala ansvaret.
Grundsärskolan
Studie-och yrkesvägledningen i grundsärskolan respektive specialskolan
bör ske i nära samarbete mellan yrkesvägledaren och lärarna. Den bör inledas under
åren 7-9 eller tidigare. Utifrån Lgrsä11ska alla som arbetar i skolan ”verka för att utveckla
kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför
skolan, som kan berika den som en lärande miljö, och bidra till att elevens studie- och
yrkesval inte begränsas av kön eller av social eller kulturell bakgrund”
Yrkesvägledaren ska ” informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen
och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med
funktions-nedsättning, och vara till stöd för den övriga personalens studie-och
yrkesorienterande insatser” (sid 18 Lgrsä11)
Ett antal studiebesök bör genomföras på arbetsplatser, där praktik senare kan vara
möjlig. Det är av stor vikt, att eleven är väl förberedd inför sitt möte med arbetslivet.
Genom lektioner och regelbundna samtal kan yrkesvägledaren förvärva kännedom om
eleven och dennes önskemål om framtida yrke eller sysselsättning. Redan inför den
första praktikperioden bör eleven så långt möjligt genom olika studiebesök vara
införstådd med de krav och villkor som ställs på en arbetsplats, liksom om sina egna
förutsättningar och begränsningar.
Studie- och yrkesorienteringen skall ske i samverkan med elevens vårdnadshavare.
Dessa bör informeras om gällande studie- och yrkesvägledningsprogram under åren
7-9 följt av återkommande utvecklingssamtal.
Prao i grundsärskolan bör genomföras i längre perioder och vara avsevärt mer
omfattande än vad som är regel i grundskolan. Eleverna bör inför gymnasievalet
beredas möjlighet till praktik på gymnasiesärskolans program.
Yrkesvägledaren ansvarar för praon och ackvirering av praoplatser. Varje
praoplats utses med utgångspunkt från elevens önskemål och förutsättningar. Det
är av stor betydelse att mottagande arbetsplats genom yrkesvägledaren får adekvat
information om vad praon inom särskolan respektive specialskolan innebär. Eleven skall
vara noggrant förberedd inför varje praoperiod, individuellt introducerad på arbetsplatsen
samt besökas under praoperioden. Efter praoperioden skall yrkesvägledaren i samråd
med klassläraren, eleven och dennes handledare på praktikplatsen göra en utvärdering
av praon. Eleven skall även ges möjlighet till bearbetning av de erfarenheter eleven
vunnit under sin vistelse på arbetsplatsen. Resultatet av utvärderingen och elevens
bearbetning kan utgöra grund för nästa praoperiod eller val av gymnasiesärskoleprogram.
Varje praoperiod skall även dokumenteras skriftligt av yrkesvägledaren.
I träningsskolan skall studiebesök och prao genomföras med utgångspunkt från
elevens förutsättningar. Prao på adekvata program inom gymnasiesärskolan bör här
vara regel.
Gymnasiesärskolan
I publikationen, Gymnasiesärskolan, Skolverket (2013) står det på sidan 14:
”Huvudmannen för gymnasiesärskolan ska samverka med samhället i övrigt. För att
underlätta övergången till arbetslivet för eleverna i gymnasiesärskolan behövs ofta en bred
samverkan på den lokala nivån. Att hitta en lämplig plats för det arbetsplatsförlagda lärandet
eller att förbereda för att en elev ska lämna gymnasiesärskolan och få ett arbete eller
sysselsättning, kräver samverkan mellan skola, arbetsgivare eller företrädare för daglig
verksamhet, Arbetsförmedlingen och i många fall ytterligare aktörer. I läroplanen anges att
rektorn för gymnasiesärskolan har ett särskilt ansvar för att varje elev ges stöd vid det
arbetsplatsförlagda lärandet och senare även vid övergången till arbetslivet.”
Tiden i gymnasiesärskolan innebär en betydelsefull personlig process med
anställning på arbetsmarknaden eller annan sysselsättning som ett viktigt mål. Elever
som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande skall förberedas för
sysselsättning inom Daglig verksamhet. Det kan ibland vara svårt att avgöra, om det är
en plats på den reguljära arbetsmarknaden eller inom Daglig verksamhet som är
lämpligt. I sådana fall bör den eleven ges möjlighet att pröva de aktuella alternativen för
att sedan begära det, som bäst motsvarar behov och förutsättningar.
Förberedelsen för arbetslivet skall fortgå genom hela gymnasiesärskolan. Genom
successivt förvärvande av nya kunskaper och insikter om arbetslivets villkor skall eleven
skaffa sig fotfäste på arbetsmarknaden. I detta arbete ska yrkesvägledaren ha en
central roll, vilket främst innebär tät kontakt i skolarbetet och regelbundna
vägledningssamtal. Ett förtroendefullt samarbete mellan yrkesvägledaren och elevens
vårdnadshavare är som regel en förutsättning för en framgångsrik utslussning i
arbetslivet
Såväl arbetsplatsförlagt lärande (APL) som praktik i samband med utslussning på
arbetsmarknaden förekommer inom gymnasiesärskolan. Valet av APL/praktikplats
måste göras med hänsyn till var och ens individuella behov. Ackvirering av lämpliga
APL/praktikplatser ska ske i samverkan mellan yrkesvägledaren och yrkesläraren. Om
behov av praktikplats inom Daglig verksamhet finns utses praktikplatserna i samverkan
mellan eleven och dennes yrkesvägledare, mentor och kontaktperson inom Daglig
verksamhet. Innan studiernas slutförande i gymnasiesärskolan bör en anställning,
arbetspraktik eller plats inom kommunens Dagliga verksamhet vara förberedd.
På APL/praktikplatser där möjlighet till anställning finns, skall yrkesvägledaren
aktivt verka för att sådan kommer till stånd. Då anställning med utvecklingsanställning,
trygghetsanställning eller arbetspraktik genom arbetsförmedlingen är aktuell, ska
yrkesvägledaren kunna informera arbetsgivaren om de villkor som gäller.
Anställning och arbetspraktik sker i regel genom Arbetsförmedlingens
handläggare för unga med funktionsnedsättning. Anmälan till Arbetsförmedlingen
bör göras genom remiss och i överlämningssamtal med den handläggare eller
samordnare, som ansvarar för unga med funktionsnedsättning. Yrkesvägledaren
ansvarar för remittering och att kartläggnings- och utslussningssamtal erbjuds eleven.
Om eleven efter avslutad gymnasiesärskola önskar studera vidare vid exempelvis
folkhögskola eller särskild utbildning för vuxna, skall yrkesvägledaren informera om
villkor och förutsättningar samt om möjligt anordna ett studiebesök vid aktuell skola
tillsammans med eleven och dennes vårdnadshavare.
Vid begäran om Daglig verksamhet samarbetar yrkesvägledaren med berörda parter
utifrån behov.
Styrelsen
Riksföreningen SYVI
R 2014-02-19
