Webbtillgänglighet: vad det är och varför det är viktigt

Webbtillgänglighet innebär att en webbplats ska vara användbar för så många som möjligt, oavsett funktionsnedsättning, utrustning eller omständigheter. En tillgänglig sajt fungerar för personer med nedsatt syn, hörsel, motorik eller kognitiv förmåga, men också för den som använder mobilen i starkt solljus eller surfplattan med en trasig mus. För en digital studio som bygger gränssnitt är tillgänglighet inte ett tillägg — det är en del av hantverket.

Vad webbtillgänglighet innebär

Webbtillgänglighet handlar om att ta bort hinder som hindrar människor från att ta del av innehåll på webben. Det kan vara bilder utan beskrivande alternativtext, färgkontrast som är för låg, eller menyer som inte går att navigera med tangentbordet. När en sajt är tillgänglig fungerar den med skärmläsare, förstoringsprogram, tangentbordsenbart användande och röststyrning.

För oss som bygger webbplatser innebär det att vi tänker på tillgänglighet redan i skissfasen, inte som en sista korrändring innan lansering. Det gäller val av teckenstorlek, färgkombinationer, länktexter och hur ett formulär beter sig när det skickas in.

WCAG — riktlinjerna som sätter nivån

Den internationella standarden för webbtillgänglighet heter Web Content Accessibility Guidelines, förkortat WCAG. Riktlinjerna ges ut av W3C (World Wide Web Consortium) inom initiativet WAI (Web Accessibility Initiative).

WCAG 2.0 publicerades i december 2008 och blev en ISO-standard i oktober 2012. WCAG 2.1 kom i juni 2018. Sedan den 5 oktober 2023 rekommenderar W3C version 2.2. Varje ny version bygger på den föregående, så WCAG 2.2 innehåller allt från 2.0 och 2.1 plus nya kriterier.

Riktlinjerna är indelade i tre nivåer: A, AA och AAA. Nivå A är den lägsta och nödvändigaste nivån. AA är den nivå som krävs av många offentliga aktörer, och AAA är den högsta och svårast att nå fullt ut.

De fyra principerna i WCAG 2

WCAG 2 bygger på fyra principer. En webbplats ska vara:

1. Uppfattbar — information och användargränssnitt måste presenteras på sätt som användaren kan uppfatta. Till exempel genom textalternativ till bilder och undertext till video.
2. Hanterbar — användargränssnittet och navigeringen måste vara hanterbara. Alla funktioner ska gå att nå från tangentbordet, och användaren ska få tillräckligt med tid att läsa och använda innehållet.
3. Begriplig — innehållet och gränssnittets funktion måste vara begripligt. Texten ska vara lättläst, och sidor ska fungera på ett förutsägbart sätt.
4. Robust — innehållet måste vara robust nog för att tolkas av många olika användarprogram, inklusive assistiv teknik som skärmläsare.

Vem som omfattas av lagkraven

I EU ställer webbtillgänglighetsdirektivet krav på myndigheter och andra offentliga aktörer att uppnå minst nivå AA i WCAG 2.1. I Sverige implementeras direktivet genom förordning (2018:1938) om tillgänglighet till digital offentlig service, som började gälla den 1 januari 2019. Tillsynsmyndighet är DIGG, Myndigheten för digital förvaltning.

Det innebär att kommuner, regioner, myndigheter och vissa bolag med offentlig uppdrag måste tillgänglighetsanpassa sina webbplatser och redovisa hur de har gjort det i ett tillgänglighetsutlåtande.

För privata företag som inte är offentliga aktörer finns inte samma lagkrav, men tillgänglighet är ändå en konkurrensfördel. En tillgänglig sajt når fler besökare, rankar bättre i sökresultat och uppfattas som mer professionell.

Alternativtext och bilder

En av de vanligaste tillgänglighetsfelen är bilder utan alternativtext. Varje bild som har en funktion eller förmedlar information ska ha en beskrivande alt-text som skärmläsare kan läsa upp. Dekorativa bilder som inte tillför något innehåll kan markeras som dekorativa så att skärmläsaren hoppar över dem.

Alternativtexten ska beskriva vad bilden visar, inte filnamnet. En bild av ett kontaktformulär kan till exempel ha alternativtexten "Kontaktformulär med namn, e-post och meddelande".

Färgkontrast och textstorlek

Text och bakgrund ska ha tillräcklig kontrast så att den är lättläst för personer med nedsatt syn eller färgblindhet. WCAG rekommenderar en kontrastkvot på minst 4,5:1 för vanlig text på nivå AA. Större text, minst 18 punkt eller 14 punkt fet, kan ha en lägre kvot på 3:1.

Låt inte färg vara det enda sättet att förmedla information. Ett felmeddelande som bara är rött är svårt att upptäcka för den som är färgblind. Lägg till en ikon eller en text som säger vad felet är.

Tangentbordsnavigering

Alla funktioner på en webbplats ska gå att använda bara med tangentbordet. Det innebär att användaren ska kunna tabba igenom länkar, knappar och formulärfält i en logisk ordning, och att det alltid ska vara tydligt vilket element som är markerat.

Undvik fällor där tangentbordsanvändaren fastnar, till exempel i ett modalfönster som inte går att stänga med Esc-tangenten. Testa gärna hela sajten genom att bara använda tabbtangenten innan lansering.

Länka till befintlig kunskap

Tillgänglighet hänger ihop med hur sajten är uppbyggd. En responsiv webbdesign som anpassar sig efter skärmstorlek underlättar för många användare, och ett designsystem gör det enklare att hålla kontrast, teckenstorlekar och komponenter enhetliga över hela sajten. Läs mer om responsiv webbdesign och hur ett designsystem stödjer ett tillgängligt gränssnitt.

Kom igång med tillgänglighet

Börja med en enkel genomgång av sajten:

• Kontrollera att alla bilder har alternativtext.
• Testa färgkontrasten med ett gratis kontrastverktyg.
• Navigera hela sajten med bara tangentbordet.
• Se till att länktexter beskriver vart länken leder, inte bara säger "klicka här".
• Lägg till rubriker i en logisk ordning (h1, h2, h3).

Tillgänglighet är inte ett engångsarbete. Varje ny sida, varje nytt formulär och varje ny bild är ett tillfälle att göra sajten lite bättre för fler människor.

Frågor och svar

Måste en privat webbplats vara tillgänglig enligt lag?

Nej, webbtillgänglighetsdirektivet och den svenska förordningen gäller framför allt offentliga aktörer. Men privata företag tjänar på att följa samma principer.

Vilken WCAG-nivå ska vi sikta på?

Nivå AA är en rimlig målgrupp för de flesta webbplatser. Den täcker de viktigaste hindren utan att vara omöjlig att nå.

Vem ansvarar för tillgängligheten i ett projekt?

Alla. Designern väljer kontrastfärger, utvecklaren skriver semantisk HTML, och innehållsproducenten skriver tydliga texter och alternativtexter.

Källor

• Web Content Accessibility Guidelines (WCAG), sv.wikipedia.org — WCAG 2.0 från december 2008, ISO-standard sedan oktober 2012, WCAG 2.2 rekommenderad av W3C sedan 5 oktober 2023, de fyra principerna och de tre nivåerna.
• Förordning (2018:1938) om tillgänglighet till digital offentlig service, lagen.nu — började gälla 1 januari 2019, DIGG är tillsynsmyndighet.